Amanuensens favoriter

Jag dras till meditativ konst, till välkomponerade helheter med djup såväl i sitt innehåll som i utformningen.

Verken får gärna ha dämpade färgskalor och fantasieggande ingångar. Jag noterar att de favoritverk jag har plockat ut ur stiftelsens samling inte sällan har inslag av vatten och/eller natur –viktiga element i mitt eget liv. Beröringspunkter med det egna känslolivet har också påverkat mitt persoliga val av konstverk liksom viktiga samhälleliga frågor.

Det är nödvändigt att konsten berör och väcker känslor. Gärna skall de konstverk jag umgås med frekvent vara livsbejakande och locka fram postiva stämningar. Men jag slås av att man i vissa verk även kan se det vackra i det svåra.

I Heidi Lamenius Sea Stories I och Anders Bergmans Spejare är havstemat uppenbart. Lampenius verk är uppbyggt av sönderrivna dukar från hennes tidigare målningar. Det består således av många horisonter radade på varandra. Jag ser därmed motivet som uppbyggt av samlade minnen och livserfarenheter, av fragment från en tillvaro som p.g.a. de inre känslolandskapen ser olika ut varje dag. Verket symboliserar för mig en värld i ständig förändring.

Bergmans verk flyttar mina tankar till japanska träsnitt. Metarialvalet (lackfärg på gipsskiva) känns fräscht och intressant. De stora vågorna är vackra i sig, men havet kan också vara skrämmande och förödande. Mina tankar går speciellt till en naturkatastrof 2004 där jag själv fick tillfälle att ingå i en hjälpinsats. Det är viktigt att inte glömma. Kanske är det just därför som verket är placerat i mitt arbetsrum.

Petra Lindholms fotografi 6 four leaf appellerar till minnet och till känslor såsom längtan och melankoli. Medan de bastanta och orubbliga bergen står kvar rinner tiden förbi. Jag tänker på livets förgänglighet. Med vetskapen om att Lindholm i verket har använt sig av fotografier tagna av en släkting, som i början av 1900-talet vistades på ett hälsohem i Alperna bl.a. på grund av hjärtesorg, får man en bekräftelse på att man är inne på rätt spår. Men samtidigt läser jag även in känslor såsom hopp och framtidstro i kompositionen. Vad finns bortom bergen? Var för morgondagen med sig? Lindholms videoverk All is One (2006) som även ingår i stiftelsens samling förmedlar liknande känslor som den fotoserie som 6 four leaf är en del av.

Även Stefan Ottos videoverk Descent tar sig an släktens förflutna. Verket har tillkommit efter att Otto funnit en bunt med dikter skrivna av hans morfar, som under drygt tre år gick till fots genom ett Europa lagt i ruiner och letade efter sin familj, d.v.s. Stefan Ottos mor och mormor. Också här stiger känslor som längtan, melankoli och livets förgänlighet upp till ytan. Verket är tekniskt sett mycket intressant och välgjort. Man ser en folktom stad i förfall, medfarna huskroppar och stora färgsjok som faller ner i gränderna och sprider sig likt blod eller dammoln efter ett bombanfall. Tempot är långsamt och suggestivt, stämningen meditativt. Man sugs in i verket och har svårt att slita sig.

Ur Elina Julins serie Breath ingår fem verk i Pro Artibus samling: Light, Heavy, Deep, Slow, Thick. Dessa skall hängas tätt ihop som en serie. Det är inte svårt att låta sig fångas och sjunka in i de måleriska fotografierna. De känns trösterika och helande. Och trots de till synes enfärgade ytorna, finns det en svårbeskrivbart djup i verken.

Saara Ekströms fotografi Cluster innehar en lekfull charm. I kompositionen finns en perfektion som nästan är lite svår att greppa. Hur har hon lyckats få denna galax av svampar att växa fram? Hur har färgkompositionen blivit så fulländad? Betyder det att slumpen faktiskt är att lita på?

Samma runda formspråk återkommer i Ville Anderssons detaljerade teckning The Only Certainty. Även denna präglas av en perfektion och ett djup som lockar till vidare analys. Anderssons konst är välplanerad, välgjord och seriös. Hans mytiska och poetiska värld och formspråk är kännspak, vilket är beundransvärt för en konstnär som är född på senare delen av 1980-talet.

Perfektion är också något som präglar Susanne Gottbergs konst. I verket Object lyckas hon utan omsvep att skapa ett minimalistiskt, men samtidigt fulländat konstverk. Förutom djupet och enkelheten, som här går hand i hand, tilltalas jag av materialet och tekniken. Färglagret är tunt och låter därmed underlaget, träet spela en viktig roll i den välbalanserade helheten.

Jag ser tydliga paralleller mellan kontexten i Gottbergs Object och Kim Simonssons keramikskulptur Camouflage II. Det handlar om förtryck och mobbning, om att inte få eller inte vilja synas. Även Simonssons verk är brilliant utformat. Hans kännspaka barngestalt med rådjursögonen gör ett försök att försvinna i omgivningen.

Erica Wulff, amanuens på Stiftelsen Pro Artibus

Heidi Lampenius: Sea Stories I, 2014
Anders Bergman: Spejare
Petra Lindholm: 6 four leaf
  • Inventeringsnummer: 915
  • Kategori: fotografi
  • Teknik: Fotografi
  • Mått: 111 x 92 cm
  • Deponeringsplats:
  • Ledig: Nej
Stefan Otto: Descent
Saara Ekström: Cluster, 2010
Ville Andersson: The Only Certainty, 2013
Susanne Gottberg: Object, 2012
Kim Simonsson: Camouflage II, 2011
Elina Julin: Light, 2009
Elina Julin: Heavy, 2009
Elina Julin: Slow, 2009
Elina Julin: Thick, 2009